tisdag 5 april 2011

lchf

Nä ingen kur funkade för mig denna gången, klarade inte hålla mig på banan men nu så kör jag lchf i stället och det går så mycket lättare, inte för att det hänt något på vågen direkt men det låter jag va nu för jag känner att jag mår bra och det känns som magen krymt lite trots allt.
Räknar inte kollisar och fett mm än utan kör på känna. Tror att det borde funka nu till en början men sen får jag nog bli strängare. Känns dock i munnen som jag kommit in ketos och det vore ju toppen om det så för då ökar ju min förbränning lite till.
Min klädplan till dopet i helgen håller nog tyvärr inte men det får bli som det blir med den saken.
Äter än så länge grönsaker och mejeriprodukter men vet inte hur länge det funkar för mig. Blir wokgrönsaker och vitkål som slinker ner. Tycker mig äta kobiösa mängder mat än så länge men det sägs ju minska med tiden så även där låter jag blir att styra. Ja jag har mer avslappnad attityd till det än så länge än va jag tidigare haft.

torsdag 17 mars 2011

Det går sakta men säkert..

..åt rätt håll även om det är trögt, har lagt om det hela lite så jag kommer troligen att köra kombinerad kur, alltså pulver och ett mål mat utan kollisar på kvällen, är lättare att stå mot allt sug som finns då. Har tappat runt 3,5 kg och minskat 4,5 cm i midjan. Ja midjan känner jag absolut av även om jag inte kan säga at det syns. Dock om jag i dag i ett par jeans som jag inte med några villkor kunde trycka mig i för två helger sedan. Så jag skulle tro att rumpa och lår har krymt lite med för annars hade jag inte kunnat ta på mig dessa jeans. Man får vara glad för det lilla :-)

tisdag 15 mars 2011

Nystart

Gick inte alls som jag tänkt hela förra veckan.... fredagen bestämde jag mig för att äta lite med de andra och sen så rullade det på hela helgen så jag startade på nytt igår igen. Ja att jag åt hela helgen har en del förklaring i att jag fått börja med penicill mot min infektion i livmodertrakten och under helgen fick jag dubbeldos och jag kände att mat va bra i det läget. I dag känner jag att jag tar medicinen och inte äter. Mår illa och har huvudvärk men den kan ju även bero på att lite abstinens då man är på andra rena dagen utan mat. Nu ska jag klara mig även när de blir helg har jag bestämt. Vill ju gärna kunna komma i några kläder på dopet som är den 10 april.
Nackdelen med mina tabletter är att jag samlar på mig vätska så fötter och ben svullar. Ja de går ju över sen men är jobbigt ändå.

tisdag 8 mars 2011

ryggen...

ja som ett brev på posten nu när man tänkt komma igång så kommer en låsning i ryggen men det ska inte spräcka mina pulverplaner men jag känner att en tid hos en massör eller kotknackare vore på sin plats då det nu är hela höger sida av mig som lyckats låsa till sig. Ryggen i höjd med de nedre revbenen så att det går ut h. armm vilket innebär att jag inte kan göra alla rörelser med den. Har väl legat illa så ja lyckats trycka till ryggen då det kommit i natt sen så har jag sen efter snittet ont i min högra höft och jag känner även av mitt knä lite i vissa lägen men jag tror som tidigare att problemet nog inte sitter i knät, i alla fall är det inte hela sanningen utan det kommer en del från ryggen men att knät sen tagit stryk beror nog mer på att jag omedvetet felbelastat det då och på så sätt har musklerna blivit försvagade i det knät. Ja vi får se under dagen om ryggen låser upp sig annars får jag ringa till någon som kan låsa upp den.

måndag 7 mars 2011

Första dagen...


Det har gått bra att dricka pulvret i dag ända fram tills middagen i kväll.... efter att verkligen velat fram och tillbaks bestämde jag mig för en biff och några ostbitar efter att jag druckit min shake. Det va gott men inte så gott att jag kommer sukta efter det i morgon med. Försöker intala mig att det va bra att trappa ner lite i dag och gå på fullt ut i morgon. Får väl i värsta fall i morgon middag ta och gå en runda då.
För övrigt så kvällarna den tid som är mest kämpig. Vill ju så gärna tugga på något så det vill till att ha något att syssla med. Blir väl fler kort scrappade :-D

Har läst bakåt i bloggen i det va tydligen 7 kg jag tappade de första 10 dagarna.... och efter 16 dagar va 11 kg borta så nog borde jag fixa mitt mål på 10 kg till sista mars om jag biter ihop. Det är ju 24 dagar dit. Bara att komma dit innebär att jag kan ha fler av plaggen som nu ligger undanstoppade.

Första inlägget jag skrev på denna bloggen i jan. 2010 va följande

Mitt nya liv...

ja hur många gånger har inte nyårslöftet varit just det.... att man ska börja ett nytt liv, äta bättre, träna mer osv. Vad är skillnaden denna gången.... varför kommer det gå vägen nu. Det finns ju inga garantier men denna gången känns det rätt och lätt på något sätt. Barnafödandet är färdigt och nu är det dags att låta även kroppen fatta det. Dags att ge sig själv tid.
Tillslut kommer man liksom till en punkt då man bara känner att nu är det nog även om jag aldrig tillhört de som egentligen lidit av min övervikt som jag kanske borde gjort med tanke på hur många kilon det handlar om. Jag har aldrig känt mig begränsad. Mina hälsa har varit bra och jag har orkat göra det jag velat, mina blodprov kan inte på något sätt visa att de är från en överviktig person. Jag har lärt mig att jag är jag och kan andra inte acceptera mig för den jag är så är det deras problem och inte mitt men trots det har ju ändå kommt till en punkt då jag känner att nu vill ner i vikt för min egen skull. Visst vore det underbart att kunna gå in i en butik och köpa det jag tycker är snyggt utan behöva tänka på att det kanske inte finns i min storlek.
Jag som aldrig haft några problem med min vikt har ju det senaste fått problem med mitt knä, det hindrar mig från att ta långa promenader som jag älskar.... ja givetvis så skylldes ju problemet på min vikt men när dr kände på det så verkade det som ledbandet är kraftigt uttänjet alt. av men det görs ju inte något vid det.... nä jag skulle försöka träna upp musklerna runt om samt gå ner i vikt. Dock är det inte så lätt att träna när man inte får belasta knät..... måste ju minska belastningen på det genom viktminskning. Lite av moment 22 men nog ska det gå.


Ja det kändes ju rätt då och det gör det nu med. Jag kom inte till mål den gången och det finns ju inga garantier som jag skrev, det gör det inte heller denna gången men viljan finns där och jag hoppas att den räcker ända fram även om jag säkert kommer tvivla många gånger på att det kommer gå. Jag trodde då att barnfödandet va klart men tydligen ville livet annorlunda men denna gång måste det va klart med tanke på att mina fyra snitt och det sista blev rätt dramatiskt och dr efteråt sa till mig att vill jag ha fler barn så måste det ske först efter ordentligt samråd med en läkare. Jag önskar mig ingen mer graviditet då jag inte är gjord för att va gravid och jag vill nu tillbaks till mitt gamla jag. Den Linda jag va när jag träffade J. Det är inte klokt att jag i dag 10 år senare väger 28 kg mer än jag gjorde då. Kan ju inte skylla på någon annan än mig själv men lite på mina gener och min pcos. I vilket fall som helst så gör ju pco-s det svårare att gå ner i vikt.
mitt knä har hela graviditen varit bra men nu börjar jag känna av det i vissa lägen men det ska inte få stoppa mig. Får bara tänka efter före och inte efter. Strular det för mycket så vet jag ju att jag har en sjukgymnast att vända mig till. Har just nu en del smärtor i ryggen men tror mest det är att ryggen blir trött då den nu är otränad.

Nu gäller det... 2011 blir mitt år

Trodde ju att det va 2010 som skulle bli mitt år men efter en intensiv vår så hände något som gjorde att allt som jag bestämt mig för kom i gungning. Jag blev helt oplanerat gravid med vår prins som kom till oss 11 feb-11. Att ta beslutet att välja livet för det lilla knyttet va inte svårt i botten men ändå inte helt självklart. Det blev några veckor under sommaren med mycket känslor. Men tillslut stod det klart att jag aldrig skulle kunna genomföra en abort... att jag blev gravid är ju på ett sätt ett mirakel och jag har fyra mirakel här hemma nu. Att va överviktig och ha PCO-S gör det inte lätt att bli gravid och sista gynbesöket i jan -10 sa man till mig att det va i princip omöjligt för mig att åter bli gravid. Att bli med Saga tog ju oss 4 år och vi hade gett upp tanken på en trea och nu sitter man här med både en trea och en fyra. Jag har ju alltid önskat mig en stor familj och nu har jag min. Även om det ibland är kaos, stök och bråk så är det mycket glädje och kärlek.

Att Noel bestämde sig för att komma till oss tror jag beror en del på min viktminskning jag lyckades med innan han flyttade in samt att de hemska tabletterna som jag blev tvungen att ta för att reglera mina blödningar lyckades sparka i gång hela mitt system. Trots att jag reagerar på allt vad hormoner heter ska jag nu testa hormonspiral och hålla tummarna för att jag ska klara av den. Kanske borde man svara när någon frågar om det är något man inte tål; ja hormoner och kolhydrater.

Hur tänker jag nu då.... det är trots allt bara lite över 3 veckor sedan som Noel föddes och jag har under den tiden redan tappat runt 15 kg. Har nästan kommit ner till invägningsvikten men för den skulle är det ju långt kvar till att komma i mål. Lyckades ju att lägga på mig några kg innan jag blev gravid efter min förra stora kraft ansträngning samt några till innan invägningen. Så i dag står jag åter 37 kg från mitt slut mål... alltså ungefär där jag stod när jag började kampen förra året. Läste bland de gamla inläggen och hoppas nu på samma tur att jag under de första 10 dagarna lyckas trolla bort 7 kg som jag gjorde sist. Ja jag kommer att köra nutrilett denna gången med till att börja med och starten gick i dag. Planen är ren nutrilett kur första veckan och sen kommer jag antaligen att göra som sist att byta ut två påsar mot proteinpulver. Dels vet jag att shaken smakar godare då men också att det är lättare att behålla muskelmassan.

Min stora plan;
*"Ren" nutrilett/protein kur hela mars... enda problemet (vad jag vet)jag kan stöta på är kalas den 27:de.
*första veckorna promenader med barnvagnen på fm
* efter två tre veckor läggs stavpromenad till morgon eller kväll
* när jag fått ok från sjukvården efter mitt snitt så blir det två-tre pass på gymmet i veckan. Två pass och ett i gymmet. Har tänkt kolla om jag kan få barnvakt någon fm av antingen morfar som snart bor här nere premanent eller av farmor så det inte bara blir kvällar som försvinner på min träning.
* sen finns ju tanken om ett vibrationsträningspass i veckan med om man kan få till det men vet att det inte får tränas förrän ett bra tag efter en op. samt att eftersom jag ska sätta in spiral så ska det tydligen gå 2 månader efter det med.
* När min rena kur är över så ska det läggas till mat sakta denna gång och då bara protein och fett för det kommer bli lchfkost som gäller.
* sen finns ju tanken om att köpa mig en crosstrainer hem men det är mest troligt att det blir efter sommaren.

Viktmässigt ser planen ut så här;

Renkur under mars ca 10 kg
blandad kur 1/2 april 3 kg
lchf börjar 15 april - 30 maj 5 kg
midsommar 2 kg
sen får jag stämma av och sätta nya mål men fram tills dess bör jag tappat sammanlagt 20 kg och då även omformat kroppen en del. De resterande 17 kg som jag ska ha bort har jag som mål ska va borta till 1 mars nästa år då jag anser att jag borde klara detta med 37 kg på ett år, snittar man så blir det ju inte ens ett kg i veckan och jag kommer ju bygga muskler med under tiden och det ökar ju förbränningen.

tisdag 23 mars 2010

Mollgan

Ja det måste va Mollgan som kommer på besök här och stökar ner på Melkers rum för inte är det han i alla fall. Nu har jag i alla fall städat upp bland alla tusen småsaker och som vanligt har jag utan att rensa kunnat fylla en hel kasse med skräp, ialla fall skräp i mina ögon som jag fått smuggla ner i påsen och som han sen aldrig kommer att sakna.

Tog även en sväng om med dammsugaren på bottenplan och snacka om hur mycket grus och sand man får in nu. När det är klabbigt ute är det enda gången jag förbannar att man bor där man bor. om jag väntat någon dag till så hade vi lätt kunnat bygga sanslott på golvet ;-)

Fick i Saga movicolen utan problem i morse när jag blandade det i vällingen. Dock värkar det som hon känner av lite av biverkningarna av det, inte så hungrig så antagligen lite illamående. just nu är hon även rätt tramsig.... vill inte va själv två sekunder och de hjälper inte om M eller A leker med henne. Det är mamma som gäller.