Mitt nya liv...

ja hur många gånger har inte nyårslöftet varit just det.... att man ska börja ett nytt liv, äta bättre, träna mer osv. Vad är skillnaden denna gången.... varför kommer det gå vägen nu. Det finns ju inga garantier men denna gången känns det rätt och lätt på något sätt. Barnafödandet är färdigt och nu är det dags att låta även kroppen fatta det. Dags att ge sig själv tid.
Tillslut kommer man liksom till en punkt då man bara känner att nu är det nog även om jag aldrig tillhört de som egentligen lidit av min övervikt som jag kanske borde gjort med tanke på hur många kilon det handlar om. Jag har aldrig känt mig begränsad. Mina hälsa har varit bra och jag har orkat göra det jag velat, mina blodprov kan inte på något sätt visa att de är från en överviktig person. Jag har lärt mig att jag är jag och kan andra inte acceptera mig för den jag är så är det deras problem och inte mitt men trots det har ju ändå kommt till en punkt då jag känner att nu vill ner i vikt för min egen skull. Visst vore det underbart att kunna gå in i en butik och köpa det jag tycker är snyggt utan behöva tänka på att det kanske inte finns i min storlek.
Jag som aldrig haft några problem med min vikt har ju det senaste fått problem med mitt knä, det hindrar mig från att ta långa promenader som jag älskar.... ja givetvis så skylldes ju problemet på min vikt men när dr kände på det så verkade det som ledbandet är kraftigt uttänjet alt. av men det görs ju inte något vid det.... nä jag skulle försöka träna upp musklerna runt om samt gå ner i vikt. Dock är det inte så lätt att träna när man inte får belasta knät..... måste ju minska belastningen på det genom viktminskning. Lite av moment 22 men nog ska det gå.